Har de senaste dagarna läst färdigt Porten av Astrid Ahlberg som är hennes debutroman. Har lärt känna Astrid via föreningen Egenutgivarna och ville genast läsa hennes bok som verkade spännande och helt i min smak.
Något jag kan tillägga är att jag är extremt kräsen med det jag läser, kräsen på mitt eget vis, jag vet vad jag gillar och vad jag inte gillar. Kan inte beskriva vad som just får mig att tycka om en bok. Det har med författaren att göra, hur hon/han skriver och berättar. Kanske därför min bokhylla innehåller många olika genren och olika författare som skriver på sitt eget sätt. Medveten om min kräsna sida som läsare så var jag lite nervös att läsa Porten måste jag säga. Astrid har ju recenserat min bok och jag kommer förmodligen att träffa henne och ha kontakt även i framtiden så tänk om jag inte tyckte om den? Hemska tanke!
(Jag är dessutom alldeles för ärlig för att kunna låtsas tycka om den. )
Här kommer baksidestexten till boken så ni får en bild om vad den handlar om:
"Året då Miranda fyller tjugo, förändras hennes liv dramatiskt. Hennes trygga tillvaro som enda barnet till ett lantbrukarpar på vars gård hon arbetar som djurskötare, splittras utan återvändo.
Upptäckten av Porten – en öppning till en annan värld – medför att hon möter nya utmaningar och en rad av människor med helt andra levnadsvillkor och för henne oacceptabla värderingar. Inte minst får hon uppleva att kärlek och förnuft inte följs åt."
Men jag hade inte behövt vara orolig, första sidorna fångade mig direkt och jag kunde inte sluta läsa, jag ville framåt hela tiden, ville veta vad som händer! En ren skicklighet från Ahlbergs sida att hela tiden dra läsaren med sig, dra en framåt i texten. Hålla intresset uppe trots att boken är 600 sidor lång så blir det inte långtråkigt. Huvudkaraktären Miranda är svår att inte tycka om, man är med henne nästan hela tiden och jag gillar att Ahlberg valt att inte skriva i Jag-form. Det är spännande, mystiskt och man sitter som på nålar vid vissa tillfällen. Kärleken som Miranda upplever går från klar till grumlig, blandade känslor, missförstånd och full av spända ögonblick med återhållna känslor som gör att man bara vill skrika åt dem. Precis som det ska vara! ;-D
En annan favoritkaraktär är Miro, som jag till en början inte visste var jag hade honom, jag visste inte vad Ahlberg hade för planer för honom. Men jag hoppades på det bästa, fast att handlingen och berättelsen lika gärna hade kunnat svänga och visa sig att det inte alls var så som jag tänkte. Jag blev glatt överraskad iallafall. :-)
Beskrivningarna är så bra som man kan hoppas på, jag kunde föreställa mig allt det som Ahlberg ville visa och berätta. Dessutom tycker jag att just de noggrant beskrivna detaljerna och allt runtomkring är just hennes sätt att skriva på, skulle hon sluta med sina beskrivningar på det sättet så skulle jag sakna det.
Det känns som att varje avsnitt och händelse har ett syfte, hon drar inte iväg på långa sidospår. Ens tolkning på långa sidospår kan ju variera men som exempel så finns det en del avsnitt där Miranda bara gör vanliga saker, är på promenader osv. Vad är det för mening med sådana avsnitt kan vissa tycka, men jag tycker att de är minst lika viktiga som resten av handlingen. Att man får tillfällen och chansen att verkligen lära känna karaktärerna och hur de tänker.
Har läst alltför många böcker där man bara slängs från en spännande händelse till nästa och aldrig riktigt får ett grepp om vilka de är man läser om. Allra minst hinner man bilda ett band till dem som läsare. Jag kan bara hoppas att jag lyckats skildra och visa så mycket av mina egna karaktärer som Ahlberg gjort och att andra blir lika fäst vid dem som jag blivit fäst vid hennes.
Porten är en bok jag varmt vill rekommendera! Läs den! PUNKT!
Ser framemot tvåan och kan knappt vänta tills den kommer ut, Astrid kommer nog få skicka en till mig så fort hon fått hem dem. :-) Besök gärna hennes blogg: Porten
Och köp för guds skull boken, eller om plånboken är mindre så kan man beställa den via sitt bibliotek och sedan låna hem den helt gratis. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar