Ord som får det att krypa i skinnet.

Efter att ha läst en hel del böcker i min livstid och skrivit en del själv märker jag att det är vissa ord jag bara inte klarar av att läsa eller skriva. 

Jättefånigt kanske men har inte alla vissa ord som bara får en grimasera och önska att man aldrig läst det. En massa olika bilder dyker upp i huvudet som man inte kan få bort. 
Det är ju speciellt orättvist när man läser en bok kan jag känna. Bilden av karaktären kan bli så fel beroende på hur man tolkar vissa ord. Vilka bilder man ser i sitt inre. 

Ett av dess ord som jag har svårt för är "snor". Jag vet inte varför men min kräkreflex går genast igång. Beror det på en dagiskompis jag hade som alltid hade snor runt näsan eller beror det på att min mamma alltid var så noga med att min näsa var ren? Ingen aning men ordet snor är inget jag använder själv men har stött på i flera böcker. Själv säger jag alltid att jag är snuvig istället för snorig. eller på göteborgska, snörig. 
Snörig låter lite bättre än snorig. Uuuh nu sätter min kräkreflex igång igen. 

Ett annat ord jag avskyr är "Gumman" typ som "lilla gumman" och så en klapp på huvudet. 
Nåde den som säger ordet "gumman" till mig och speciellt "lilla gumman". Jag kan riktigt känna elden stiga från tårna varje gång någon sagt det till mig. Många säger det inte med tanken om att vara nedlåtande utan kanske mer av omtanke. Om man delat med sig av något som hänt, något jobbigt brukar man få höra "åh lilla gumman då."
Vrede, med stort V. 
Jag visar det såklart inte när det sägs med omtanke men jag får bita mig hårt i tungan. ;-)

Slem.....för att blää
Smaska.... kan riktigt höra det och ryser
Lem...vadå lem? Slem? får helt fel bild i huvudet av en slemmig lem. 
Stygg....är det en porrfilm? 
Coolt eller Cool.......cooooooooolt.....No! 

Dessa ord används ganska flitigt i böcker har jag märkt och jag säger inte att det är något fel med det. Men jag påminns återigen om hur olika man kan tolka ett ord, en bok, en film osv. Och hur svårt det är att skriva något som passar alla. Det är omöjligt! 
Alla har olika associationer till vissa ord, beskrivningar och läten. Att beskriva ett läte är nästan svårare. Jag skrev en gång i ett manus att en karaktär frustade. Astrid som går igenom alla mina manus skrev då tillbaka och frågade "Han är väl ingen häst?" 
Det fick mig att gapskratta! För visst är det inte så. Och när jag tänker på ordet frusta så är inte häst det första jag tänker på men det var det tydligen för henne. Jag ändrade ordet, till vad minns jag inte. 
När jag läste Eldbunden fanns ordet coolt med och det påverkade inte läsningen speciellt, jag ryckte till och mindes den där fjortonåringen men gick vidare. 
Ordet snor förekom senast igår när jag började läsa Tårpilens år och jag grimaserade och tvingade bort bilden av karaktären med snor i hela ansiktet. Haha! 

Jag behöver ändå inte haka upp mig på det. Både Eldbunden och Tårpilens år är bra böcker. Men det fick mig ändå att tänka på ord. Ord man grimaserar åt och inte klarar av att höra, läsa eller säga. 

Vad har ni för ord som får er att rysa? 

Eller så kanske det bara är min konstiga hjärna :-P