Andra recensionen för denna veckan är Alvhilda - uppvaknandet av Pernilla Lindgren.
Har velat läsa den här boken, ända sedan den först kom ut. Jag menar, folktro och magi. Vad mer behöver man?
Allie är en rak och känslohämmad tjugofemårig amerikanska. Hon har alltid sett sitt intellekt som oklanderligt. För henne är det enbart korkat att tro på något som saknar vetenskapliga belägg, vilket hon inte är sen att förklara för sin omgivning. Men när hon reser till Sverige möter hon ett förflutet som ställer hennes världsbild på ända. Den ende som sitter på svaren är en mystisk man som hemsöker hennes drömmar. Eller håller hon på att tappa förståndet? Vad ska hon tro på - och vem är Alvhilda?
Pernilla har ett väldigt behagligt språk, det flyter på utan hinder och beskrivningarna bäddas in i texten på ett sådant sätt att det inte stör. Man blir inte helt plötsligt bombarderad av miljöbeskrivningar. Man kan se allt det som författaren vill visa utan att flytet störs i läsningen. Mycket skickligt gjort.
Historien berättas i ett lugnt tempo, allteftersom Allie lär sig mer får man ta del av hennes tankar och känslor, rädslor och till stor del förnekelse.
Men jag fastnade aldrig riktigt för någon av karaktärerna, jag kan inte helt klart säga varför heller. Med Allie handlade det nog mer om att jag inte kände någon sympati med henne. Hon är lite svårtuggad så att säga.
Jag lämnades med en hel del frågetecken som jag hoppas få svar på i nästa del.
Boken finns att köpa på adlibris och bokus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar