lördag 16 januari 2016

Usch så nervöst!


Jaha! Då var det så dags igen. Ett nytt manus är skickat till testläsare, lite tidigare i produktionen. Har bara ett första utkast än så länge men är betydligt mer osäker på detta manus än de tidigare. Mestadels för att det är så olikt något annat som jag har skrivit och jag är riktigt nervös över hur den ska mottas. 

Tog även ett tag innan jag bestämde mig för om det skulle bli en tjock bok eller en serie. Som det ser ut nu blir det nog en serie i bara två delar men kanske även tre. Beror på hur långt jag kommer. :-) Om hela historien får plats i två böcker så att säga. 
Det kommer inte att bli en generationsgrej som i serien om Själarnas öden iafl. 

Det är en highfantasy men en lågmäld sådan, iafl i första delen. Fantasy biten kommer mer att komma i andra delen även om det finns en hel del inslag av det i första. Men det handlar lika mycket om min huvudkaraktär som själva handlingen. Jag behövde fokusera lite mer på henne i första. 

Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer förutom att jag är nervös, nervös, nervös och lite smått svimfärdig. 

Kan inte bestämma mig för om jag ska netflixa eller gå igenom manuset igen..... 


lördag 2 januari 2016

Det handlar inte om mig.....

2016 har precis börjat och jag lämnar gladeligen 2015 bakom mig. Förra året spenderade jag nog största delen åt att ta reda på vad jag ska göra med mitt liv. 
Att skriva böcker är så klart givet men jag var inte lika säker längre på om jag ville fortsätta att ge ut själv. Något som säkert ingen vetat om är att jag har funderat på att lägga ner förlaget till och från. Men har nu beslutat mig för att fortsätta, att ta det ett steg längre och det är så klart att starta upp en enskild firma. Har hittills klarat mig med att ha det som en hobbyverksamhet men nu får det bära eller brista. 
Även om jag önskar att jag kunde lägga all tid på förlaget så fungerar det inte i dagsläget. Förhoppningen är ju att någon gång kunna leva på det kanske men jag kommer nog ändå vilja ha ett jobb vid sidan om. Om så bara en timanställning. 

Jag har även fått se mina brister, jag är inte speciellt bra på marknadsföring och sociala medier överhuvudtaget. Till och med bloggen är dåligt uppdaterad nuförtiden. 
Det är något jag kan bli bättre på absolut men ofta känns det som ett tvång. Och då blir det inte bra heller. Mycket med marknadsföring handlar om att sälja in sig själv som författare medan jag hellre vill låta böckerna tala för sig själva. Sälja dom och inte mig. Jag menar, visst är det kul att veta lite om en författare till en bok man tycker om men det är ju böckerna i sig som är "huvudpersonen" inte jag. 
Jag kan prata om mina karaktärer, böckerna och allting som har med dom att göra hur länge som helst. Fråga bara mina vänner. ;-) Men när det kommer till mig själv så är det något svårare att komma på vad jag ska säga. 
Det är ju inget speciellt med mig, förstå mig rätt nu. 
Jag älskar att skriva böcker och dör av lycka varje gång någon älskar dom lika mycket som jag gör. Men det handlar om böckerna, inte om mig. Förstår ni? Eller rabblar jag bara nonsens? 

Det bästa är när man säljer böcker genom "Linuseffekten" som Astrid kallar det. När vi var på scifi mässan var det nämligen en hel del som berättade att dom redan hört talas om böckerna, sett recensioner och fått rekommendationer av vänner. Ett litet kompisgäng kände igen böckerna tack vare att deras vän talat så gott om dom, han hette tydligen Linus. Tack Linus! Vilket senare hos oss här på förlaget har börjat kallas för "Linuseffekten" ;-) När det går från mun till mun och snacket är positivt är det bästa sättet att sälja på känner jag. De visste inte vem jag var men de kände igen böckerna :-D 
Jag tänker kanske förmodligen helt fel och många tycker nog att jag borde lägga ett par timmar om dagen på sociala medier men jag har inte tid till det helt enkelt. 
Nu har jag ju börjat studera till undersköterska och börjat jobba timmar på ett gruppboende. Skrivandet och förlaget tar sin beskärda del samtidigt som jag ska vara en närvarande, flickvän, vän, dotter och kollega. 

Jag hoppas att mina böcker kan göra någon skillnad i någons liv på samma sätt som jag hoppas på att kunna göra skillnad i någons liv genom jobbet inom psykiatrin. 
Jag vill att de som läser mina böcker ska må bra, låta sig svepas bort till en annan värld och glömma alla andra bekymmer för att följa med på ett äventyr. 
Betyder det verkligen att man som författare måste klappa sig själv på axeln och framhäva sin egen förträfflighet? Nej, jag tycker inte det. 
Jag har en skrivit en bok, inte botat cancer. 

Sen är det klart att man ska vara stolt över vad man åstadkommit, för att man följt sina drömmar. Mina böcker är jag, min själ, mitt blod, svett och tårar. 

Men det handlar inte om mig, det handlar om böckerna.... punkt. 

Nu ska jag kämpa vidare med min historiska fantasyroman. Som inte är speciellt historisk och har inte så mycket fantasyinslag heller men jag vet inte hur jag ska beskriva den annars. :-P Kanske high - fantasy-medium? Typ... 
Efter serien själarnas öden vill jag skriva om helt vanliga dödliga, utan massa fuskiga krafter som de kan använda sig av. ;-) Men världen de lever i är lite speciell.... 
Just det här manuset känner jag att jag skriver för mig själv, något som jag behöver få ur systemet. Vet inte om det är tillräckligt bra att ge ut.... får se. Men historien behöver oavsett bli nedskriven annars kommer den flyta omkring i huvudet och driva mig till vansinne. ;-) 

Men vi har ju en massa annat spännande på gång inför 2016. Vänta ni bara :-D