En blogg om skrivande, böcker och allt annat som gör livet värt att leva....
Sidor
torsdag 21 augusti 2014
Regniga dagar och underbara djur!
Regnet bara öser ner utanför och himlen är mörk. När jag vaknade imorse trodde jag först att det fortfarande var natt. Men nejdå, klockan var åtta och det var dags att stiga upp.
Men att stiga upp blev ju inte så lätt som jag hade trott.
Jaha, det är en sådan dag idag!
Kroppen bråkar med mig igen och denna gång är det ryggen. Den låser sig på något sätt och smärtan strålar ner i benen. Detta händer inte ofta, bara några gånger per år men det är alltid lika frustrerande varje gång. :-P
Då min mamma är bortrest och min sambo är på jobbet var det bara att ta på sig och gå ut med hunden ändå. Bad en tyst bön om att vi inte skulle stöta på några katter (som hon gillar att jaga) och tog mig ner för trappan.
Men jag glömmer att min kära vovve har varit med förr. Hon vet alltid när jag har ont och är lika lugn som en filbunke, går i samma takt som mig och även hjälper mig uppför trappan när jag måste stötta mig på henne. Då står hon helt still medan jag tar mig upp, trappsteg för trappsteg. Hon gjorde dessutom sina "behov" rekordsnabbt och vi kunde gå in igen efter bara en kort stund.
Underbara hund!
Jag tycker alltid att det är lika fascinerande hur djur kan snappa upp signaler som även människor missar. Katterna är likadana, är man ledsen kommer dom alltid. Precis som att dom känner det på sig. Är jag sjuk ska vår hankatt alltid ligga så nära mig han kan komma.
Min älskade häst Junior, som tyvärr gick bort för ett antal år sedan hjälpte mig på otaliga sätt. Vi hade ett speciellt band och saknaden är fortfarande stor.
Men jag är så glad att jag har fått ha honom, att jag får ha hunden Ronja och katterna Lucifer och Storm. Dom är en del av vår familj och utan dom skulle något saknas.
Så idag kommer jag att slappa i soffan med dessa älskade djur och lyssna på regnet utanför, se en bra film och dricka te!
Hoppas ni har det bra! Kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Håller med, det är en fantastisk förmån att få ha en nära relation till ett djur. De ger så mycket tillbaka. Och man mår bra av att få kela och gosa med dem, helt klart! Det sorgliga är ju bara att de har så mycket kortare livslängd än vi. Utom papegojor... Men vem vill kela med en sån? Jo det finns klart de som älskar sin papegoja med, förlåt min diskriminering :-)
SvaraRaderaKänner igen det där. Mammas hund och hennes ena katt vet alltid när man mår dåligt och kommer för att gosa och "trösta". Hennes andra katt och min egen lilla tjej är inte lika intresserade, men det händer att även de bryr sig om oss ibland ;) haha
SvaraRaderaSkönt att de finns i alla fall. Inget är som kärleken från ett djur! :)