torsdag 13 mars 2014

Tvivel och att tro på sig själv....


Idag är en sådan där dag som är full av tvivel...... 

Känner mig bara nedstämd och vilsen just nu..... varför?

Jag tvivlar på mig själv helt enkelt, tvivlar på att det jag gör är bra nog.
Tankar far runt i huvudet, tankar som gör tvivlen större och minskar min tro på mig själv.
Jag har alltid varit en "läsare" och inte en "författare". Har fortfarande svårt att kalla mig själv för författare och brukar helt enkelt nämna det som att "jag gillar att skriva".
För vad vet jag om att skriva böcker? Varför skulle det jag skriver vara såpass bra att det är värt att ge ut?

Usch detta blev väldigt deppigt och jag brukar inte tycka om att dela med mig av sådana privata tankar men känner ändå att jag är nog inte ensam om det? Alla som håller på med någon form av kreativitet, måla, skriva eller vad det nu kan vara känner nog så som jag gör nu emellanåt.....gissar jag.

Känslan av att man inte duger, att man inte hör hemma i den världen man allra helst vill höra hemma i. Jag har aldrig gått en utbildning eller "lärt" mig att skriva på något sätt och på vissa ställen brister jag rejält. Jag är så väl medveten om mina brister men har desto svårare för att se mina styrkor.....varför?

Hur mycket ska man tro på sig själv? Var går gränsen mellan att tycka att allt man gör är bra och att nedvärdera sig själv?

En hälsosam självinsikt....finns det?

Vissa håller hårt i sina "verk", detta är mitt, visar stolt upp det inför hela världen och känner sig riktigt nöjda med sin prestation. Såna människor beundrar jag.... jag skulle aldrig kunna göra på samma sätt. Jag är bara nöjd om någon vill läsa och inte avskyr det.....
En form av: Skulle du kunna besvära dig med att läsa min bok? Om du vill och kan? Men jag förstår om du inte vill.....

Istället skulle jag vilja säga: Har du inte läst den än? Du vet inte vad du missar!

Haha...fånigt kanske men så är det den där balansen igen..... hur mycket ska man tro på sig själv? Hur många tvivel ska man tillåta sig själv att ha?

Jag kan bli galen av allas åsikter och tycken...... vissa anser att det ska vara på "det här sättet" medan andra vägrar ha det på något "annat sätt än så här".
Läste på en författares hemsida där han gav tips på hur ens manus ska se ut, uhm okej.
Han skrev iallafall att" man ALDRIG ska skriva i Times. Det är fult och förlegat, ingen tycker om det typsnittet längre".

Jag skriver enbart i Times, hans ord fick mig genast att skämmas lite..... varför?
Det är ju så vansinnigt löjligt att en total främling kan ge en sådana känslor.
Varför tillåter jag honom att komma åt mig? Det har ju inget med honom att göra, allt ligger hos mig själv. Jag kom rätt snabbt över min skam men den sekunden, den ynka sekunden som en total främling lyckades att så ett frö av tvivel i mig var en sekund för mycket.

Det finns dom som kommer att hata min bok, de som kommer att tycka illa om den, de som inte bryr sig om den, de som gillar den, de som tycker om den mycket och de som älskar den.

Alla kommer inte att älska det man skriver, det spelar ingen roll hur mycket man än försöker vara alla till lags för man kan aldrig göra alla nöjda.
Vilket är mitt problem, jag vill att alla ska vara nöjda och glada hela tiden.
Det är mycket press att sätta på sig själv "att göra alla nöjda".

Men så kommer jag till den stunden, den stunden när jag sitter i min soffa, datorn i knäet och lite musik på spotify och jag struntar fullkomligt i alla dom där jag ska göra nöjda.
Tvivlen försvinner och mitt dåliga självförtroende är tyst.
Allting försvinner och jag förlorar mig själv i texten, i min värld, i mina karaktärer och ingenting har någon betydelse förutom orden jag ska skriva.
Min fristad....och där jag bara kan slappna av, utan press och utan prestationsångest.

För sanningen är att jag älskar att skriva, jag kommer aldrig att sluta. Utgiven eller inte..... läsare eller inte.... jag kommer fortsätta skriva, det är åtminstone något jag kan vara säker på när tvivlet kommer krypandes och det dåliga självförtroendet slår ner.

Detta blev kanske lite självömkande med hoppas ni förstår hur jag menar...

Ha en bra dag alla! 








7 kommentarer:

  1. Känner så väl igen allt detta, men har fördelen av att vara i slutet av yrkeslivet. Min hobby behöver inte bli mer än en ...livsnödvändig hobby. Men till dig vill jag säga att du skriver så oerhört bra, så fängslande att du kan känna dig säker på din roll som författare. Språk och grammatik kan fixas med lite hjälp men idéerna och handlingen, det är bara ditt verk! Som du ska vara stolt över!! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du :) och jag är stolt vissa dagar men antar att man kanske måste landa i rollen och känna sig trygg i den. :) får börja fokusera på det positiva och ta åt mig av det istället för att älta det negativa. :-p

      Radera
  2. Jag har inte börjat att läsa din bok än. Den ligger i hyllan och bara framsidan är fängslande. Baksidestexten är bra. :-)
    Jag har två "pepp-filmer" som jag vill dela med mig av. ;-) De får mig att tro på mig själv när jag ser dem och det är Kung Fu Panda I och II. Det är barnfilmer, men med ett varsitt tydligt budskap. Kraften kommer inifrån dig själv. ;-)
    kram Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag har faktiskt inte sett dom filmerna. Vilket är konstigt för jag brukar se dom flesta barnfilmerna.
      Ska leta upp och titta på idag. Hihi.
      Har inte hunnit börja på dina böcker heller men ska börja nu i helgen tänkte jag :-D

      Kram

      Radera
  3. Hej! Fick ditt namn genom Patrik Centerwall som är på samma förlag som jag. Du och jag ska visst vara med i samma paneldebatt på Confetti om nordisk mytologi- jättekul. Känner också igen mig i detta som du skriver. Du vet att kliva rakt ut i rampljuset på det viset när man aldrig hängt på skrivsajter eller åkt runt på olika tillställningar och träffat andra i samma bransch. Så ska plötsligt romanen granskas och bedömas av kritiska ögon... Men brinner man för sin text så når den fram på ett eller annat vis. Och efter regniga dagar kommer alltid solsken. Ska läsa dina texter sedan som du har på bloggen kring din bok, tror det är jättebra som Astrid säger. Kan inte bli annat än det med influenser av nordisk mytologi i en fantasybok :) Hälsar en partisk Helena Andersson (som har skrivit "Söner av Heimdall", en vikingatida fantasysaga)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! :-)
      Alltid skönt att höra att man inte är ensam om alla farhågor och tvivel. ;-)
      Och ja det är väldigt läskigt att ge sig ut och stå där helt öppet inför alla!
      Vad roligt att du också skriver kring nordisk mytologi, ska bli spännande att läsa din bok sedan för den måste jag ju bara köpa. :-)
      Vi ses!
      Kram Caroline

      Radera
  4. Gillar ditt sätt att skriva och tycker du har ett spännande upplägg med olika mytologiska karaktärer. Kul att det blir flera böcker i serien.
    Vi ses i Göteborg!
    Kram

    SvaraRadera